Vem som helst kan lägga ut information på Internet! Var kritisk!

Välj ut guldkornen från nätet genom att ställa följande frågor till de webbplatser du hittar:

Vem har gjort webbsidan?

Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?

Varför är webbsidan gjord?

För att informera om något?
För att presentera fakta?
För att propagera för en åsikt?
För att sälja något?
För att underhålla?

Hur ser webbsidan ut?

Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Fungerar länkarna?
Hänvisas det till källor?
Finns det något datum på sidan?

Kan du få information från andra ställen?

Har du letat på andra ställen?
Har du letat i skolbiblioteket?
Har du jämfört med andra webbsidor?
Vilken var den bästa källan?

- Vi måste förstå hur dagens medier fungerar och vi måste lära oss att alltid hantera information kritiskt. Om vi alla lär oss det, öppnar sig fantastiska möjligheter för lärande, socialt umgänge, seriös debatt och underhållning. Det handlar om att minimera riskerna och att maximera möjligheterna. Här har skolan ett stort och viktigt ansvar.

Alma Kastlander (Statens medieråd)

Läs mer här:

Mikoteket: En sajt med fokus på digital kompetens kring sökteknik och digital källkritik.

Ekokammaren: Synliggör sociala mediers ekokammare. Hur påverkas din världsbild av sociala medier?

Internetstiftelsen Källkritik på internet PDF
Granska och förstå källor åk3-6
Källkritik för små barn
Tänk på det här innan du delar
Är det sant?

Lärarhandledning till "Är det sant?" (pdf)
Du är vad du läser: ”Medierna och deras snabba granskning behövs, men de gör dig okunnig och dum om du helt hämtar din världsbild därifrån. Läs böcker någon gång emellanåt”, skriver Mattias Svensson.
Kyrkenorumskolans källkritik-material för åk 3-6 (PDF)
Nätsmarta: Sandvikens skolor arbetar för att alla ska öka sin nätmedvetenhet och bli "nätsmarta".

Källkritik av UR

Hur ofta granskar du en bild eller artikel innan du delar? I serien Källkritik hänger vi på Viralgranskarna Åsa och Emelie i deras detektivarbete. Följ med på jakt efter falska identiteter, nättroll och fejkade bilder!

Guide: Så viralgranskar du Youtubefilmer – fem enkla steg

Allt du vill veta om källkritik: Filmer från Finland
Övningar och tips
Bluffakuten

OBS! Skräpsidor

Om att köpa sig en resa till drömstället månen

Om en ö med bara hundar

Om en utrotningshotad bläckﬁsk som lever i träd

Åseneryd kommun: En kommun i Skåne med pyramider, skidbackar och en massa annat!

Site Safety Center

Är denna sida säker?

Det är bra att kunna ta reda på om webbsidans URL är säker att använda. Här kan du göra det!
Klistra in sidan URL i sökrutan, klicka på Check Now, så kommer svaret upp!

Domäner och IP-adresser

"iiS (Stiftelsen för internetinfrastruktur) ansvarar för internets svenska toppdomän .se och toppdomänen .nu. iiS är en privat stiftelse, när du registrerar ett domännamn hos oss föder du därför inga kommersiella intressen utan en stor del av avgiften går till satsningar för att utveckla internet i Sverige genom olika projekt."

Du kan enkelt söka efter lediga domännamn eller vem som har en viss domän på .se !

Om du vill söka andra domäner än de svenska går du in på t.ex whois !

Så funkar Internet

Kolla vem som står bakom en domän

Det finns flera sätt att få mer uppgifterna om vem som står bakom en viss webbplats. Sök här på domännamnet för att få tag på dessa uppgifter.

iis.se (.se-domäner)
nunames.nu (.nu-domäner)
Loopia (andra domäner)

Ingen är anonym på nätet

Allt som har kopplat till Internet har en adress så kallade IP-adress, vare sig det är din

dator, servrar, hemsidor eller annat.

Se din aktuella IP-adress och andra egenskaper om din dator här: Min IP

Använda ett användarkonto med ett påhittat namn är inte heller lösningen. Mejladresserna kan köras mot register och myndigheter för att identifiera personerna bakom användarkonton som Expressen har gjort i detta fall:

Sverigedemokrater som skriver anonymt på hatsajter

Marcin de Kaminski

"Gjorde en snabb-guide till varför Fria Tider dels är en rasistisk nätblaska och dels är tveksam även på andra sätt. Sammantaget är det alltså en typiskt dålig källa att länka till."

Övningar i Källkritik

5000-7000 personer har trott på detta och delat med sig:

från Wikipedia

Fejkad mordhistoria spreds på Facebook

Tror du på detta:
Cyklist fick böter - för fortkörning
"Vi gjorde ett uselt jobb!"
Cyklistböter blev tidningsanka
Googla Mozart (Hur dog han förresten?)
Mozart

Lögner

Tio Facebook-lögner som skakat Sverige

Om det tyska paret som inte visste hur man gör barn. En "nyhet" som spridits på nätet sedan 2004:

Ville ha barn - visste inte hur man gör
Sann viralitet sprider vandringssägner (Sveriges Radio 2013-11-0)

Alma Kastlander (Statens medieråd):

− På senare år har ett nytt fenomen blivit allt vanligare – metanyheter, det vill säga nyheter som sprids lika snabbt som ett virus och som även tas upp av etablerade medier. När vi tar del av de här nyheterna i medier som vi uppfattar som trovärdiga, är det ganska sannolikt att vi tror på dem. Men tyvärr tar ”gammelmedierna” ett allt mindre ansvar för den källkritiska granskningen och det ställer ökade krav på oss konsumenter.

Skyddad kvinna röjdes efter Facebookvädjan

-En allt större del av vår tillvaro äger rum på nätet. Hit hör även till exempel bankärenden. Men det kommer ofta bluffmejl som utger sig för att vara från banken, och om vi inte kan skilja sant från falskt blir vi lurade på pengar. Det är också vanligt att dela efterlysningar eller varningar på Facebook och Twitter. Om min kompis delar, delar jag i regel vidare eftersom jag litar på min kompis. Samtidigt visar jag att jag tar ansvar och att jag vill hjälpa andra. Men tänk om efterlysningen egentligen är en jakt på anhöriga med skyddad identitet eller att varningen bara är påhitt?

Metros viralgranskaren

Luriga listor över världens rikaste: Olika bud om vem som är rikast i Sverige.

Sju anledningar att förhålla sig kritiskt till sociala medier

En bild säger mer än tusen ord!?

Prisad fotograf ändrade i krigsbild

Fotograf förstärkte rök över Libanon

Hillary Clinton och en annan kvinna togs bort från bilden

− Det blir allt svårare att veta vem man ska tro på och det blir ännu svårare när förtroendet rubbas för ansedda nyhetskällor, fortsatte Alma Kastlander. Reuters publicering av en libanesisk frilansfotografs manipulerade bilder av Israels bombattacker mot Beirutsommaren 2006 är ett exempel. När manipulationerna avslöjades blev fotografen av med uppdraget och Reuters bad om ursäkt. Men då var skadan redan skedd, säger Alma Kastlander. Kan vi verkligen vara säkra på att nyhetsbilderna är äkta? (källa: Skolverket)

Bilderna är från Tv-programmet "Alla är fotografer".

Här försvann Trotskij

Nordkorea fejkade med båtarna

National Geographic flyttade pyramiderna

Känd fotograf medger fejk

Spåra källan

Det ser ut som att Zlatan hoppar i en vak, men scenen är inspelad i en bassäng med fake-is. Det ser ut som att Zlatan är nära hjorten han ska skjuta, fast han aldrig varit i närheten av hjorten.

En tjej som blir till en omslagsbild i en tidning. Hur mycket är retuscherat?

MIK-rummet: Ny resurs för medveten medieanvändning

"På Safer Internet Day, den 11 februari, lanserade Statens medieråd MIK-rummet – en resurs för lärare, bibliotekarier och föräldrar.

Webbplatsen syftar till att inspirera och ge praktisk hjälp i att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Det kommer att finnas bakgrundsfakta kombinerat med reflektionsfrågor, praktiska lektionsupplägg och fördjupningsmaterial. Samarbetspartners är UR, Svensk Biblioteksförening och Konsumentverket."

MIK för mig - lättläst version ute nu. Finns att ladda ner från Statens medieråd